så...

... hur ökar man någons självförtroende i sängen så att de tar kommentarer snarare som kommentarer och förslag snarare än massiv kritik? Hmmmm tål att tänkas på!

känslor och sånt

Vill lite täcka hela honom med pussar och på något sätt få mig själv att slappna av och inse att han kanske gillar mig ändå. Äsch då :)

Och förresten, innan jag for

Fick jag lova tre gånger att jag skulle komma åter, och så blev jag följd till stationen. Det var fint det!

Insikt: problematik kring att jag vill vara självständig, vill bli sedd bekräftad och älskad, vill ses, vill vara själv, vill träffa vänner, vill vara med älskade.

Så jag ringer för att bli bekräftad, blir irriterad på mig själv och omgivningen för att jag ju egentligen inte har något att säga, vill bara höra en röst.

Kanske måste det komma lite inifrån, en tilltro och tillförsikt att det ju är ok att vänta några timmar också.

Är det här lycka?

Jag tror nästan det, faktiskt, jag tror nästan det.
Läser gamla helgondagboksinlägg. Intressant att läsa om någons förflutna. Läste en rad från åratal sedan, tre år sedan:
"gillar sena nätter med djupa tankar ute på altanen under fullmånen, kanske med en cigg om så krävs. En promenad på stans mörka gator eller ett glas vin. Är lagd åt det kreativa hållet och vill leva fritt och glatt.... Och är stolt innehavare av en vagina? =P"


Och tja, faktiskt. Haha. Mer än så kanske också. Vi får väl se hur det artar sig, vi får väl se! Men chocken: har ingen större lust att gå hem med någon annan (say what?) kan inte riktigt se något slutdatum för när jag skulle vilja sluta ses (say what!?) funderar på att ta hem honom till föräldrarna någon gång (say WHAT!?) Ja ni förstår.


Försöker hålla mig på rätt sida besatthetsgränsen, har så lätt att bli indragen upp över öronen, vakna upp någon månad senare och undra var alla bekanta är, bli sur på världen för att jag avskärmat mig. Så... förhoppningsvis lär man sig av sina misstag, nu ska jag bara lista ut hur jag ska leva livet annorlunda.


Tror ändå det är så, att man långsamt långsamt lär sig hur man ska leva.


Och jag blir oerhört smickrad när folk läser det jag skrivit, på den där andra hemsidan, den seriösa. Och när jag skriver för den där branschtidningen. Smickrad är jag, lättsmickrad. 

aj då

blivit lite förtjust
är på omsits. ansvarig för omsits. Börjar lösa sig.
trött på folk
blev sotis idag när han träffade ex-älskarinna och inte svarade på sms på 7 timmar. För varje timme som gick tänkte jag bara att de haft sex en timme till.

hmmmm

Humor i vårsolen

De här senaste gångerna som något fysiskt har hänt har haft ett väldigt stort humorvärde!

Gick på stan med DM, det var fint. Vi pussades i ett gathörn. Jag tittar över hans axel och ser ett gäng barn. Tänk 25 stycken i grupp. I sexårsåldern. De fnissar. Och pekar. Jag försöker lite ignorera dem. Vilket avbryts av ett högljutt "men titta, de kysser varandra" från en liten lintotta. Rätt sött. Jag fick någon sorts fnissattack, DH också. Mycket rart. Mycket tomatfärg :) väldigt hög humorfaktor!

Valet pågår i lekstugan, får se om jag blir vald! 

Fördel:

Smickrande, jag kan påverka

Nackdel: 

Tar en del tid, kan leda till personlig frustration

Men hey, jag har just nu 25 röster så det är tydligen någon som har förtroende för mig. Bland annat min kassörska sa hon när jag var och handlade förut... :)

Vilket leder oss vidare till nästa punkt: ska jag säga något till Photo eller bara låta det rinna ut i sanden? Lutar åt att det mest får rinna ut, alt. att jag får göra någon lätt markering någongång. Eller det kanske är schysstast att säga något ändå. Jag vet faktiskt inte, vill inte göra en grej av det. 

Hemsläp

Tog mig hem med en seriefigur igår. Fint ändå. Efter fylleslag. Försökte vara ninja. Gick sådär.

Kom hem till honom efter ett "så hem till mig eller", "sure". Han klär av sig innan dörren stängts, knappt. Jag yrar ut i köket efter ett glas vatten. Gick vilse i korridoren. Sprang in till hans granne eftersom jag inte hittade rätt dörr och jag trodde jag gick rätt. Som jag råkade känna. Sjukt stort humorvärde, undrar iaf han eller jag blev mest överraskad. Smet direkt in till rätt person. Trodde jag var ej igenkänd. Blev igenkänd. Massor seriefigurer såg oss gå. Halvdäckade filmare såg oss gå. Jag var inte alls ninja, tydligen.

Och hur det var? Tja helt ok, efter omständigheterna. Hade en sms-konversation efteråt som iaf gick ut på att framtida samarbete inte kommer vara ett problem, "vore ju bara barnsligt", tur det iaf! Ibland är livet sjukt okomplicerat, och det är fint. Man kan leva med mes-sex om det inte leder till komplikationer :P

Jag tänkte ändå att jag var lite småninja. Inte då. Grannen ringde föreningskamraten som sms:ade mig och frågade vad jag pysslade med. Partypinglan frågade vem jag gick hem med. Den här gången då jag inte sagt något till någon, då får hela världen för sig att de sett mig. Haha. Rätt stort humorvärde dock.

Frukost med en av filmpojkarna; bacon, ägg, stekta tomater, roliga filmklipp, te, kaffe, juice. Sjukt värt säger jag bara!

Sedan kommer ju bifrågor som "men om jag ligger med folk jag inte gillar utan några större problem men verkligen drar mig för de jag är intresserad av, vad betyder då det", men det är en annan sak.

Nu är det sovdags minsann! Undrar just var inneboenden tagit vägen, ett par dagar sedan jag såg till honom.

Ett sms från två veckor sedan

Skrev såhär, tydligen  "Jag funderar seriöst på att sluta försöka träffa folk i förhållandesyfte och bara ligga med dem istället för jag orkar inte med att de alla ändå bara är ute efter just det"

Det kanske förklarar varför jag extra mycket lackade idag. Jag är så trött, så innerligt trött, på dessa som säger att de faktiskt är ute efter något mer och sedan ändrar sig. Eller säger att de inte vill ha någon, men sen dyker upp med en flickvän strax efter det. 

Vet inte om det är bättre eller sämre med de som faktiskt säger att de är ute efter ligga och inget mer. Ärligt iaf!

Pratar om det

Nu har det pratats och pratats och pratats. Och slutsatsen är väl... även två människor som är empatiska, fina, bra människor som anstränger sig för att ta hand om sig själva och sina medmänniskor kan råka ut för missuppfattningar. Saker som inte sägs eller inte sägs tillräckligt tydligt, eller inte lyssnas på tillräckligt.

Det är så svårt att föra en diskussion, och inte minst en metadiskussion, om ett ämne som är så personligt, som har så otroligt mycket med tidigare upplevelser att göra, att det kanske inte ens är den rådande situationen som är knepig utan något långt tidigare. Hur kan motparten förväntas veta det?

Och hur ska man läsa någon, när kroppsspråket säger en sak och huvudet en annan. Vilket av det når fram mest. Det är så svårt att veta såna saker. Att veta vad någon tänker när kroppen går på autopilot. Och om huvudet faktiskt säger en sak men kroppen faller för trycket några timmar senare - vilket av det ska man då gå på?

while: Det eviga utmattningskriget
"ligg med mig"
"nej det tänker jag inte"
 "ok, men det är lugnt"
end

while: ena personen är kåt men den andra är inte det eftersom man vill ta saker sjukt lugnt. Eller är också kåt men har ingen intention om att göra något åt det förrän den är bekväm och trygg med den första personen.
tre sekunder senare känner man en trevande hand som kommer letandes
"men vad gör du, jag sa att jag var tämligen opepp"
"eh ja men jag kunde inte låta bli, när du ligger så nära"
"men sluta... jag vill verkligen inte mer än såhär. Det är viktigt för mig att ta saker lugnt"
"jo jag vet, jag ska sluta"
end

Så håller man på sådär, och antingen ger man efter och blir sur, eller så blir motparten sur. Oavsett... det är inte kul. Och alltid dessa trådar bakåt i historien som krånglar till det så mycket. Suck!

Gränser

Jag var förälskad där i några dagar, två veckor nästan. Underbar kille, verkligen. Som var ok med att jag ville ta saker lugnt etc. Tog nästan två veckor innan första kyssen, bara en sån sak. Sedan, efter den, tyckte han tydligen att det var ok att hela tiden gå lite längre. Att jag ligger där som en död säl verkar tydligen inte ha så stor betydelse. Har sjukt svårt för det här. Jag är inte en död säl. Det är fint att du vill ha mig, men... det här får mig bara sjukt avtänd.

Och nu, nu jävlar ska det pratas om det!