Alltså... sprang runt på lekstugan på kalaset, helt ok kalas. Suit var lite närgången, men inte så farligt. Så han ska gå iväg för att skaffa något att dricka, so far so good. Förrsvinner iväg. Är borta en halvtimme. Jag går till andra lokalen, ringer Suit och undrar hur det går. Han har (!) gått iväg, skaffat en drink, börjat prata engelska. Och vill fortsätta träna sin engelska istället för att ligga (!) hur prioriterar man där, ärligt talat. Well. Hans problem antar jag, men ändå. Enklare att bara inte träffa honom även om det är trevligt.
Dagens äventyr, man förlorar hoppet om mänskligheten.
Ska träffa DM istället.
lördag 26 mars 2011
onsdag 23 mars 2011
Klamydiabrev
Har jag fått ett, mitt första. Det här är ju tämligen pinsamt.
1) Thank god att det inte var i min mest kring-liggande period. Då hade det här varit lite jobbigt.. På riktigt.
2) För Suit kommer det antagligen vara rätt uppenbart vem det är. Men äh, sånt händer. Och jag bara antar att det är Assmans fel. Eller hm, det behöver ju inte vara så. Suit var tydligen inte den trognaste av killar mot sitt ex. Hmmm.... Men jag tror det är Assman, baserat på var brevet kom ifrån. Inte så smidigt av den vårdcentralen att skicka ut brev med loggan på från den vårdcentralen.
3) Schysst ändå av personen att skicka vidare såna här brev, det trodde jag inte riktigt om honom.
4) Typisk tonårsgrej att göra.
Oh well... bara att gå till vårdcentralen antar jag!
1) Thank god att det inte var i min mest kring-liggande period. Då hade det här varit lite jobbigt.. På riktigt.
2) För Suit kommer det antagligen vara rätt uppenbart vem det är. Men äh, sånt händer. Och jag bara antar att det är Assmans fel. Eller hm, det behöver ju inte vara så. Suit var tydligen inte den trognaste av killar mot sitt ex. Hmmm.... Men jag tror det är Assman, baserat på var brevet kom ifrån. Inte så smidigt av den vårdcentralen att skicka ut brev med loggan på från den vårdcentralen.
3) Schysst ändå av personen att skicka vidare såna här brev, det trodde jag inte riktigt om honom.
4) Typisk tonårsgrej att göra.
Oh well... bara att gå till vårdcentralen antar jag!
tisdag 22 mars 2011
Livet är förvirrande ibland
Photo skulle bjuda ut mig på fika, det gjorde han aldrig. Ointresserad, upptagen eller glömsk? Jag vet inte. Vet inte riktigt om jag orkar prata med honom. Det är lite "men alltså jag skulle kunna bli intresserad av dig men då får vi ju se till att ses någon gång och det är du uppenbarligen inte riktigt intresserad av. Om du nu inte är intresserad, varför säger du att du är det? Förvirrande!"
Inte träffat Suit något mer heller, bara hejjat någon gång på msn:et. Känns rätt bra. Eller tråkigt men bra liksom.
Inte pratat med eller träffat Assman heller, även om det ju var en alldeles strålande helg förra gången. Eller förr-förra helgen, whatevs.
Däremot har jag börjat träffa någon annan. Eller träffa någon är väl en överdrift. Eller har jag det? Det är en av Madams polare. Det är bara att jag och han är nog ute efter helt olika saker och det är lite förvirrande. Jag vill ha en pojkvän, jag känner mig trygg med denna grabb och skulle nog kunna tänka mig att träffa denna på det sättet. Men... jag är tämligen övertygad om att han inte är ute efter någon tjej, tror han är en sån som vill mysa utan komplikationer. Men seriöst, jag har sovit där en gång, sett på film 3 gånger hörs flera gånger per dag via sms. Jag har varit ihop med folk med mindre kontakt än så. Förvirring förvirring. Han hade sagt till Madam att han hade svårt att läsa mig och det var jobbigt. Och att ville att jag inte skulle bli förälskad för då skulle det möjligen bli lite jobbigt. Och att han ville mer än krama mig. Suck och pust.
"Så, jag sover gärna över ibland, men försök verkligen inte ligga med mig för då kommer mitt förtroende lite skrapas i kanterna, och det skulle bli ännu mer förvirring, speciellt som vi är ute efter olika saker. Jag vill dejta, du vill ligga". Har vi hört den förra delen ett par gånger förut kanske? Mm kanske ett par andra gånger där.
Tar man sig någonsin ur sina gamla hjulspår och tankemönster eller fastnar man i dem för alltid?
Jag känner att jag måste sluta prata med Madam om det här helt enkelt eftersom de är vänner och jag vill inte att hon ska hamna i mitten. Gjort den grejen förrut och det blev ju bara väldigt jobbigt.
Den nya tatueringen är awesome.
Inte träffat Suit något mer heller, bara hejjat någon gång på msn:et. Känns rätt bra. Eller tråkigt men bra liksom.
Inte pratat med eller träffat Assman heller, även om det ju var en alldeles strålande helg förra gången. Eller förr-förra helgen, whatevs.
Däremot har jag börjat träffa någon annan. Eller träffa någon är väl en överdrift. Eller har jag det? Det är en av Madams polare. Det är bara att jag och han är nog ute efter helt olika saker och det är lite förvirrande. Jag vill ha en pojkvän, jag känner mig trygg med denna grabb och skulle nog kunna tänka mig att träffa denna på det sättet. Men... jag är tämligen övertygad om att han inte är ute efter någon tjej, tror han är en sån som vill mysa utan komplikationer. Men seriöst, jag har sovit där en gång, sett på film 3 gånger hörs flera gånger per dag via sms. Jag har varit ihop med folk med mindre kontakt än så. Förvirring förvirring. Han hade sagt till Madam att han hade svårt att läsa mig och det var jobbigt. Och att ville att jag inte skulle bli förälskad för då skulle det möjligen bli lite jobbigt. Och att han ville mer än krama mig. Suck och pust.
"Så, jag sover gärna över ibland, men försök verkligen inte ligga med mig för då kommer mitt förtroende lite skrapas i kanterna, och det skulle bli ännu mer förvirring, speciellt som vi är ute efter olika saker. Jag vill dejta, du vill ligga". Har vi hört den förra delen ett par gånger förut kanske? Mm kanske ett par andra gånger där.
Tar man sig någonsin ur sina gamla hjulspår och tankemönster eller fastnar man i dem för alltid?
Jag känner att jag måste sluta prata med Madam om det här helt enkelt eftersom de är vänner och jag vill inte att hon ska hamna i mitten. Gjort den grejen förrut och det blev ju bara väldigt jobbigt.
Den nya tatueringen är awesome.
måndag 14 mars 2011
Moraliska dilemman
Så, på en skala, hur fel är det att gå direkt från en lekkamrat till en date med ett litet stopp på vägen: att skaffa nya underkläder? Jag tänker att det nog inte är fel.Om man inte berättar om det för de inblandade personerna.
I fredags blev jag spontanhembjuden till Assman. Gudars. Grejerna han gör, och vill göra, och vill få utförda. Verkligen inte vad jag gör i vanliga fall, eller vad jag tänder mest på, men det är ju onekligen kul och lärorikt. Kommer bli fint värre det här! Känns skönt ändå, att ha nått stadiet av "jag gillar att sova över, göra stygga saker, se på film och serier ihop, men jag har ingen som helst lust att vara ihop med dig" Fantastiskt okomplicerat. Det bästa var ändå när han inte ville möta mig vid hållplatsen och jag automatiskt tänkte "onej, har han också kriminella kopplingar och inte kan visa sig ute just nu", hm. Gamla minnen! Men det är en annan historia. Och det var nog verkligen inte, egentligen, kvällens bästa- Det var något helt annat. Omfg, nya erfarenheter är grejen! Om han nu bara lärde sig att bli lite mer högljudd också, det vore fint. Han artade sig ju lite efter att jag bett honom om det, iofs.
Tankarna om "hm du ringer mest sent på kvällen, antagligen för att du inte fått tag på någon annan", well, det är ju så det är, och jag gör ju samma sak tillbaka. Det är inget jag tänker på, eller vill tänka på. Jag börjar bli bättre på att ha självbevarelsedrift i såna här frågor, hoppas jag. Eller i alla fall tills jag blir förtjust nästa gång.
Och ja, dejten gick bra. Blinddate som faktiskt gick bra, men möjligen är han lite tam.
I fredags blev jag spontanhembjuden till Assman. Gudars. Grejerna han gör, och vill göra, och vill få utförda. Verkligen inte vad jag gör i vanliga fall, eller vad jag tänder mest på, men det är ju onekligen kul och lärorikt. Kommer bli fint värre det här! Känns skönt ändå, att ha nått stadiet av "jag gillar att sova över, göra stygga saker, se på film och serier ihop, men jag har ingen som helst lust att vara ihop med dig" Fantastiskt okomplicerat. Det bästa var ändå när han inte ville möta mig vid hållplatsen och jag automatiskt tänkte "onej, har han också kriminella kopplingar och inte kan visa sig ute just nu", hm. Gamla minnen! Men det är en annan historia. Och det var nog verkligen inte, egentligen, kvällens bästa- Det var något helt annat. Omfg, nya erfarenheter är grejen! Om han nu bara lärde sig att bli lite mer högljudd också, det vore fint. Han artade sig ju lite efter att jag bett honom om det, iofs.
Tankarna om "hm du ringer mest sent på kvällen, antagligen för att du inte fått tag på någon annan", well, det är ju så det är, och jag gör ju samma sak tillbaka. Det är inget jag tänker på, eller vill tänka på. Jag börjar bli bättre på att ha självbevarelsedrift i såna här frågor, hoppas jag. Eller i alla fall tills jag blir förtjust nästa gång.
Och ja, dejten gick bra. Blinddate som faktiskt gick bra, men möjligen är han lite tam.
måndag 7 mars 2011
Trötter
1) Ibland blir jag bara så trött på de som har hand om kurser. Vi skriver ett projekt nu och för att göra det skulle vi behöva tillgång till en verkstad. För att få det måste man genomgå en kurs på verkstaden. Dessa kurser ges ytterst sällan, och då mest när programledningen har bett om detta. Programledningen muttrade mest att jag kunde ju gå dit och prata med verkstaden själv och samla ihop ett gäng som kunde ta kursen.
2) Programledningen tycker att det är jobbigt när vi sitter i en datorsal som en annan kurs pågår i. Trots att det är exakt två personer från kursen där. Och vi sitter tysta. Och de inte har några genomgångar, och vi antagligen skulle kunna hjälpa dem betydligt bättre än stödläraren kan om några problem uppstår. Nämnde jag att vi satt helt tysta? Hm... jag förstår lite problematiken, men om vi har ett projekt där vi förväntas sitta och arbeta 25 timmar/vecka är det ju lite småknepigt om det inte finns några datorer med rätt programvara att arbeta på. Men va fasen, det är ju ledigt i den datorsalen torsdag förmiddag och fredag eftermiddag, man får väl passa på då istället. Då är det ju 25 platser lediga istället för 23...
2) Programledningen tycker att det är jobbigt när vi sitter i en datorsal som en annan kurs pågår i. Trots att det är exakt två personer från kursen där. Och vi sitter tysta. Och de inte har några genomgångar, och vi antagligen skulle kunna hjälpa dem betydligt bättre än stödläraren kan om några problem uppstår. Nämnde jag att vi satt helt tysta? Hm... jag förstår lite problematiken, men om vi har ett projekt där vi förväntas sitta och arbeta 25 timmar/vecka är det ju lite småknepigt om det inte finns några datorer med rätt programvara att arbeta på. Men va fasen, det är ju ledigt i den datorsalen torsdag förmiddag och fredag eftermiddag, man får väl passa på då istället. Då är det ju 25 platser lediga istället för 23...
lördag 5 mars 2011
kn
Så har jag blivit av med min KN-oskuld, dramatiskt värre! Eller nja, inte egentligen. Det var trevligt, riktigt kass dj (hur lyckas man remixa Lady Gaga så det blir odansbart? Jag förstår inte!) Fick skjuts hem av WH, fint värre att slippa ta bussar mitt i natten, speciellt ut i ingenstans. Imorgon blir fint värre; rita, lite plugg, träffa Piffy med pojk :)
Funderat lite mer över Suit, och Photos plötsliga beundran. Och färgämnen - galet hur mycket rödbetor färgar av sig, och hur sjukt gott det är med just den grönsaken och lite smör. Funderat över smink och hur det påverkar humöret, funderat över städning och hur det påverkar humöret.
Ett visst mått av funderande, men inte särskilt mycket grubblande.
Funderat lite mer över Suit, och Photos plötsliga beundran. Och färgämnen - galet hur mycket rödbetor färgar av sig, och hur sjukt gott det är med just den grönsaken och lite smör. Funderat över smink och hur det påverkar humöret, funderat över städning och hur det påverkar humöret.
Ett visst mått av funderande, men inte särskilt mycket grubblande.
En sån där dag igen
Var ute med finaste kamraterna igår. Nakenpoolrave är oväntat roligt, men vad ska man göra om badkläderna är hemma och andan faller på? Jo man kör utan och hoppas på det bästa. Idag var det bilkörning med finaste kamraterna, ja iaf för den som var nykter igår. Vi andra satt mest med, inte köra dagen efter inte. På väg hem från hemma, iklädd mjukiskläder, med gårdagens utsmetade smink, springer jag på Suit. Oj, nej. Katastrof! Han tror nog att jag lever ett rätt hårt liv. De senaste gångerna jag sprungit på honom har varit på väg hem från konsert-efter-fest, på väg hem från bio-efter-fest, och så idag. Hmmmm. Någon gång kanske jag skulle försöka springa på honom med sminket på rätt ställe och alkoholen fortfarande i flaskan. Kunde vara en idé kanske. Men va fan, då har han sett mina värsta sidor iaf, får väl hitta på några åt honom också för att jämna ut!
torsdag 3 mars 2011
Öden och äventyr
Jag fick för ett litet tag sedan höra att det var bra att jag var så ung - då har ju inte så mycket hänt än, och man har inte så mycket att berätta. Jo tänkte jag, i mitt stilla sinne, man kan ha en hel del att berätta, man kanske bara väljer att låta bli. Privatliv kan vara bra att ha, har jag hört. Men samtidigt är det ju rätt kul att berätta om...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)