känslor och sånt

Vill lite täcka hela honom med pussar och på något sätt få mig själv att slappna av och inse att han kanske gillar mig ändå. Äsch då :)

Och förresten, innan jag for

Fick jag lova tre gånger att jag skulle komma åter, och så blev jag följd till stationen. Det var fint det!

Insikt: problematik kring att jag vill vara självständig, vill bli sedd bekräftad och älskad, vill ses, vill vara själv, vill träffa vänner, vill vara med älskade.

Så jag ringer för att bli bekräftad, blir irriterad på mig själv och omgivningen för att jag ju egentligen inte har något att säga, vill bara höra en röst.

Kanske måste det komma lite inifrån, en tilltro och tillförsikt att det ju är ok att vänta några timmar också.

Är det här lycka?

Jag tror nästan det, faktiskt, jag tror nästan det.
Läser gamla helgondagboksinlägg. Intressant att läsa om någons förflutna. Läste en rad från åratal sedan, tre år sedan:
"gillar sena nätter med djupa tankar ute på altanen under fullmånen, kanske med en cigg om så krävs. En promenad på stans mörka gator eller ett glas vin. Är lagd åt det kreativa hållet och vill leva fritt och glatt.... Och är stolt innehavare av en vagina? =P"


Och tja, faktiskt. Haha. Mer än så kanske också. Vi får väl se hur det artar sig, vi får väl se! Men chocken: har ingen större lust att gå hem med någon annan (say what?) kan inte riktigt se något slutdatum för när jag skulle vilja sluta ses (say what!?) funderar på att ta hem honom till föräldrarna någon gång (say WHAT!?) Ja ni förstår.


Försöker hålla mig på rätt sida besatthetsgränsen, har så lätt att bli indragen upp över öronen, vakna upp någon månad senare och undra var alla bekanta är, bli sur på världen för att jag avskärmat mig. Så... förhoppningsvis lär man sig av sina misstag, nu ska jag bara lista ut hur jag ska leva livet annorlunda.


Tror ändå det är så, att man långsamt långsamt lär sig hur man ska leva.


Och jag blir oerhört smickrad när folk läser det jag skrivit, på den där andra hemsidan, den seriösa. Och när jag skriver för den där branschtidningen. Smickrad är jag, lättsmickrad. 

aj då

blivit lite förtjust
är på omsits. ansvarig för omsits. Börjar lösa sig.
trött på folk
blev sotis idag när han träffade ex-älskarinna och inte svarade på sms på 7 timmar. För varje timme som gick tänkte jag bara att de haft sex en timme till.

hmmmm

Humor i vårsolen

De här senaste gångerna som något fysiskt har hänt har haft ett väldigt stort humorvärde!

Gick på stan med DM, det var fint. Vi pussades i ett gathörn. Jag tittar över hans axel och ser ett gäng barn. Tänk 25 stycken i grupp. I sexårsåldern. De fnissar. Och pekar. Jag försöker lite ignorera dem. Vilket avbryts av ett högljutt "men titta, de kysser varandra" från en liten lintotta. Rätt sött. Jag fick någon sorts fnissattack, DH också. Mycket rart. Mycket tomatfärg :) väldigt hög humorfaktor!

Valet pågår i lekstugan, får se om jag blir vald! 

Fördel:

Smickrande, jag kan påverka

Nackdel: 

Tar en del tid, kan leda till personlig frustration

Men hey, jag har just nu 25 röster så det är tydligen någon som har förtroende för mig. Bland annat min kassörska sa hon när jag var och handlade förut... :)

Vilket leder oss vidare till nästa punkt: ska jag säga något till Photo eller bara låta det rinna ut i sanden? Lutar åt att det mest får rinna ut, alt. att jag får göra någon lätt markering någongång. Eller det kanske är schysstast att säga något ändå. Jag vet faktiskt inte, vill inte göra en grej av det.